Hoppa till innehållet
Anyvance

Känn igen falska jobbannonser och jobbedrägerier

4 min läsning·Uppdaterad 4 oktober 2026

Jobbsökande är en bra måltavla för bedragare: människor som väntar sig mejl från okända avsändare, som vill svara snabbt, och som är vana vid att lämna uppgifter om sig själva.

Nästan alla jobbannonser är äkta. Den här guiden handlar om hur du känner igen de få som inte är det, utan att bli misstänksam mot alla andra.

Vad bedragaren vill ha

  • Pengar. En avgift för utbildning, material, arbetskläder, visum, bakgrundskontroll eller "administration".
  • Dina bankuppgifter, ofta i form av BankID-inloggning "för att verifiera din identitet".
  • Dina identitetshandlingar. Personnummer, en bild på pass eller körkort — allt som behövs för att ta ett lån i ditt namn.
  • Ditt konto som mellanhand. Pengar skickas in och du ska skicka dem vidare. Det är penningtvätt, och det är du som står med ansvaret.
  • Gratis arbete. Ett "arbetsprov" som i själva verket är en färdig uppgift åt en kund.

Tecken att vara uppmärksam på

Ett enskilt tecken behöver inte betyda något. Flera tillsammans är ett skäl att stanna upp.

  • Du blir erbjuden jobbet utan intervju, eller efter ett kort chattsamtal.
  • Hela kontakten sker via WhatsApp, Telegram eller SMS, aldrig på företagets egen domän.
  • Avsändaren använder gmail.com, outlook.com eller en domän som liknar företagets (företaget-ab-hr.com).
  • Du ombeds betala för något innan du börjar.
  • Du ombeds logga in med BankID för något annat än en tjänst du själv har sökt upp.
  • Lönen är påfallande hög för arbetsuppgifterna, och ofta uttryckt per timme eller per vecka.
  • Annonsen är vag om arbetsuppgifter men specifik om hur mycket du kan tjäna.
  • Det är bråttom: du måste svara i dag, platsen är nästan tagen.
  • Du ska ta emot och vidarebefordra pengar eller paket.
  • Språket är nästan rätt — maskinöversatt svenska med små fel i böjningar och ordval.

Att ett företag använder ett rekryteringssystem med en annan domän är däremot normalt. Teamtailor, Workday och Varbi är riktiga leverantörer, inte varningstecken.

Det här ska du aldrig skicka

Att ta emot lön kräver ditt kontonummer — men först när du är anställd, och då via arbetsgivarens eget löneadministrationssystem eller en blankett du får på plats.

  • Personnummer innan du har en påskriven anställning. Det behövs först då.
  • Bild eller skannad kopia av pass, körkort eller ID-kort till någon du inte har träffat.
  • Kontonummer, kortuppgifter eller koder från din bankdosa.
  • BankID-inloggning på begäran av någon annan.
  • Betalning av något slag för att få ett jobb.

Så kontrollerar du en arbetsgivare på fem minuter

  1. Sök upp företagets egen webbplats själv — klicka inte på länken i mejlet.
  2. Finns tjänsten på deras egen karriärsida? Riktiga annonser finns nästan alltid där.
  3. Slå upp organisationsnumret hos Bolagsverket eller allabolag.se. Stämmer namn och säte?
  4. Jämför mejladressens domän med företagets riktiga domän, tecken för tecken.
  5. Ring växeln som står på deras webbplats och fråga efter personen. Bedragare klarar inte det steget.

Om du redan har lämnat uppgifter

Det är inget att skämmas för — bedrägerierna är gjorda för att fungera, och de drabbar personer i alla åldrar och yrken.

  1. Har du lämnat bankuppgifter eller använt BankID: ring din bank direkt. De har en spärrlinje dygnet runt.
  2. Polisanmäl. Det går att göra på polisen.se eller på 114 14.
  3. Har du lämnat personnummer och ID-handling: överväg en bedrägerispärr hos UC, och håll koll på din post.
  4. Spara allt — mejl, chattar, kontonummer, annonsen. Det är underlaget för anmälan.
  5. Har du fått pengar inbetalda: rör dem inte och kontakta banken. Att skicka dem vidare är det som gör dig till misstänkt.

Det här är allmän information, inte juridisk rådgivning. Vid bedrägeri är polisen och din bank de som kan agera.

Vad Anyvance gör, och inte gör

Anyvance samlar publicerade jobbannonser från arbetsgivare och andra källor och länkar vidare till den ursprungliga ansökan. Vi tar inte emot ansökningar, vi representerar dig inte gentemot någon arbetsgivare, och vi tar aldrig betalt för att du ska få se eller söka ett jobb.

Vi granskar inte varje annons manuellt — det är inte möjligt med tiotusentals annonser — men vi tar bort annonser som visar sig vara falska. Hittar du en: hör av dig till oss, kontaktadressen står i sidfoten, och anmäl den gärna även där du först såg den. Är du redan drabbad är det polisen och din bank som kan agera.

Anyvance frågar aldrig efter ditt personnummer, dina bankuppgifter eller BankID. Mejl från oss kommer från vår egen domän.

Vanliga frågor

Är det ett varningstecken att ansökan sker på en annan webbplats?
Nej, det är vanligt. De flesta arbetsgivare använder ett rekryteringssystem. Kontrollera i stället att tjänsten också finns på arbetsgivarens egen karriärsida.
Får en arbetsgivare be om mitt personnummer i ansökan?
Det förekommer, men du behöver inte lämna det för att söka ett jobb. Vänta tills du har en anställning, och lämna det då till arbetsgivaren själv — inte i ett formulär eller en chatt.
Kan ett rekryteringsföretag ta betalt av mig?
Nej. I Sverige får man inte ta betalt av en arbetssökande för att förmedla arbete (lag 1993:440). Begär någon betalning för att skaffa dig ett jobb är det ett skäl att avbryta kontakten.

Nästa steg

Alla jobb på Anyvance är gratis att söka och du behöver inget konto. Du ansöker alltid hos arbetsgivaren själv — vi länkar vidare till den ursprungliga ansökan.

Läs vidare